tisdag, november 12, 2013

November!

Redan november?!
Herregud vart tar tiden vägen?

Iallafall här hemna är allt som vanligt, killarna är på dagis 3 dagar i veckan och Lowelia är hemma med mej å städar plockar diskar ja de mesta.

Vincent har blivit 4 år, och igår var vi på Bvc han vägde 14,9 kilo och 102 cm lång.
Han klarade både syn, hörsel å taltest prima ballerina! :)

Mille var på sin 2,5 års kontoll även han.
Han vägde 13,4 kilo och 90 cm lång.
Klarade sitt tal test prima han med! :)
De är bara magen hans som bråkar fortfarande och nu när vintern börjar komma så visar sej även den torra huden att visa sej.
Tur är väl att han inte lider.

Lowelia hon vägde 6,5 kilo och 64 lång tror jag det var.
Hon följde sin kurva perfekt även hon! :)
Perfekta barn helt enkelt!
Hon växer så de knakar man hinner inte med alls, nu börjar hon sitta lite själv och även försöka ta sej fram.
Och tänder kommer det en efter en 😃





lördag, december 24, 2011

Trötta barn

De är vad jag roar mej med.

måndag, december 14, 2009

091214

Gomorron!
Inatt har vi inte fått sova mera än 2 timmar Vincent tyckte nog att vi skulle vara vakna och reta tanten under. Men jag tyckte så synd om Oscar som skulle upp klockan 6 och somade 4.
Nu ligger lillen och försöker sova i mitt knä iallafall i väntar på att Tesa, Hugo och Albin ska komma men sånt vet man ju aldrig. Mormor kan inte heller komma och mysa med Vincent för hon är i väg och köper juklappar med min morfar (Vincent´s gammel morfar).
Vi får hoppas att Vincent´s morfar kan komma och hålla sällskap lite, så jag kan städa för de behövs, innan julgranen ska komma in på fredag. Och imoron ska vi med mormor Tove till tranås och ta kort på Vincent som vi ska sätta upp i lägenheten och ge bort i julklapp..
Men nu ska Vincent och ja gå ut och kolla om de finns nått och titta på på tv...

// Emma och vincent

söndag, december 13, 2009

Förlossningsberättelse!




Allting började med att jag va hos barnmorskan den nån gång i mitten på oktober av att jag hade varit hos barnmorskan, och hon sa att jag hade högt blodtryck och ganska mycke äggvita i urinen. Hon sa bara att jag skulle sluta med salt på/i maten, och sluta vara stressad(vilket jag inte va). Sen fick vi åka in tillförlossning av att jag hade smärtor i magen. När vi kom in till förlossningen fick jag först göra urinprov, vilket visade att jag hade alldeles för mycket äggvita sen fick jag ligga med CTG i 20 minuter. Sen göra en gynundersökning. Men allting va bra med bebisen, den levde rövare i magen. Men vi fick åka hem igen. När vi väl va hemma igen ringde förlossningsläkaren och sa att jag skulle ringa dagen därpå och böka en tid hos barnmorskan för att kolla äggvitan igen. Jag kunde inte ringa förrens på måndagen.
Ringde på fredagen, fick en tid på måndagen i Motala.




2 november
Mamma och jag åkte dit hade fortfarande mycke äggvita och högt blodtryck. Hon misstänkte att de havandeskapsförgifting. Jag fick åka hem igen, men om jag fick huvudvärk skulle jag ringa till förlossningen direkt, vilket jag lovade. När vi kom hem igen gick jag la mej i sängen och kollade på TV tills Oscar kom hem.
Jag kände av huvudvärk ochjag ringde in till förlossingen och sa som de va.
Vi fick komma in direkt, vi möttes av barnmorska Åsa, då fick vi göra CTG igen, urinprov och blogtycket. De va inte alls bra så hon skrev in mej och sa att vi skulle få stanna över natten till och börja med.

3 november
Morgonen började med att vi blev väckta av barnmorska Jennie tog blodtrycket som va 80/100 hon sa också att vi skulle bli flyttade till Special-BB under dagen, jag fick order om att inte gå ur sägen, förutom om jag va tvungen att gå på toa.
Läkaren Anna-Clara kommer in till oss på förlossningen och vill känna om jag öppnat mej något, vilket jag hade 2cm.
Ska även göra ultaljud imorron
Vid 2 tiden blev vi flyttade till Special-BB.
Där möttes vi av barnmorska Åsa(en annan Åsa), hon berättade vad havandeskapsförgifting innebar. Jag fick inte gå ursängen idag heller, utan att få på toa. Dom började samla urin för att se hur mycke äggvita jag hade. Dom tog även blodtycket var 4:e timma, och de låg runt 80-90/100 varje gång.
Dom tar även toxprover.

4 november
Vaknar av illamående, och lite huvudvärk.
Vid 9.30 åker mamma och jag ner till ultaljudet. Bebisen är väldigt liten, den vägen 2100g vilket jag vart orolig för. men dom sa bara att de hade med min sjukdom att göra.
CTG på kvällen som va bra, en livlig liten bebis.
5 november
Kör CTG som vanligt och den va bra idag oxå, livlig bebis.
Idag fick jag även gå ut till matsalen och äta frukost.
Jag hade gått ner 3 kilo sen jag kom in, nu vägde jag 85, så dom skulle hålla lite koll på vikten.

6 november
Jag kände mej trött redan när jag vaknade, även hade jag sovit hela natten.
Jätte skönt och bra.
Morgon vikten log på 87.
jag hade även ganska on i mellangärdet och mensvärk så de höll Åsa lite koll på oxå.
13.00 jag och mamma liggen och läder varsin tiding när jag helt plötsligt bara försvinner och inte svarar på tilltal. Mamma springer ut i korridoren och skriker till Åsa att jag bara försvunnit och hon bara slänger grejerna hon håller i och springer in till mej och slår mej i ansiktet men jag reagerar inte alls, barnmorska Lotta kommer in när Åsa springer efter akutvagnen.
Mamma klarar inte av att va kvar i rummet, jag har aldrig sett henne gråta i hela mitt liv men då gjorde jag de. Åsa säger att mamma ska ringa till Oscar som åker från Skännige till Linköping på 20 minuter.
Blodtrycket låt på 140/90. Dom satte CTG, bebisen mådde bra.
13.13 jag till kontaktbar igen, men har ingen aning omvad som hade hänt, de fick berätta allt för mej. de jag vart mest rädd för va att de hade hänt något med bebisen. Åsa säger att antingen kommer dom sätta igång mej eller så blir de akutsnitt.
13.40 Dom får köra ner mej till förlossningen för att sätta magneniumdropp, som dom inte fick göra på Special-BB.
Läkare Pia kommer in och talar om att de måste bli akutsnitt, annars kan de vara en risk för barnet.
En igånsättning tar för lång tid.
Jag har aldrig varit så jävla nervös i hela mitt liv innan.
Bror kommer in och pratar om hur snittet ska gå till och om spinal bedövningen.
Barnmorska Camilla kommer in och sätter magnesumdroppet.
14.15 sätter dom kateter.
15.25 körs jag till operationssalen
Bror lägger spinal bedövningen vilket tog ett bra tag, jag hade för djup rygg för deras normala nålar så de fick springa och hämta andra nålar.
Operatioen börjar 16.05 och 16.11 kommer våran son VINCENT ut. Dom tog honom till barnrummet med Oscar och vägde honom. Sen kom dom in och visade honom, dom la han på bröstet på mej en snabb tit, sen fick Oscar och Vincent åka till avdelning 15 (neanotalavdelningen.) Medans dom sydde ihop mej.
21.10 hämtar barnmorska Camilla mej på uppvaket där jag fick ligga tills bedövning släppt, och kör ner mej till förlossningen.
23.30 Kommer Oscar och Vincent.
Vincent föddes i vecka 36+6
Vincent vägde 2175g och va 46cm lång, på grund av det fick vi vara på avdelnig 15 tills den 12 november. Men nu mår vi bra både Vincent och jag..
Och jag är frisk från min havandeskapsförgiftining...
// Emma Vincent och Oscar


091213

Jag har varit ganska seg efter att Vincent föddes, men nu är jag tillbaka.
Tänkte skriva min förlossningsbrättelse men de gör jagi ett eget inlägg =)

Emma, Vincent

måndag, september 21, 2009

21 september

De är inte lätt att mista en vän som varit ens bästa vän i 16 år.
Du gjorde ditt val och du valde bort mej, jag vill egentligen inte ha de så här. Men tydligen ville du det eftersom du gjorde som du gjorde. Du sa att du alltid kommer finnas där för mej och mitt barn. Men du kommer aldrig någonsin att få träffa den lilla. De gör jävligt ont att mista en sån underbar vän som dej. Men du hade ett val. Jag är ledsen för det som hände, men jag kommer aldrig att kunna förlåta dej för det du gjorde mot mej.

Iallafall imorron bär de av till barnmorskan och se hur min förlossnings rädsla är egentligen. Min egen bild av den är att jag kommer dö så ont gör det. Men jag tror nog innerst inne att de inte är så jävla farligt. Jag har ju Oscar och mamma med mej så jag hoppas jag överlever men jag får ju någonting för den smärtan att älska ännu mera. Nu är det bara 7 veckor kvar och jag känner på mej att det kommer vara 7 långa veckor.
Men jag hoppas att den inte vill komma ut för tidigt.

Och du Hannah, snart är tiden ute och vi har inte åkt än =)
Ikväll bär de av till Oscar så jag slipper åka bussen in till Mjölby imorron iomed att mamma skulle nån stans så sover jag där istället.
Den lille krabaten kör nog ett litet karate pass idag tror jag.

/ Emma

tisdag, september 15, 2009

15 september

Idag kom min mamma och jag på att mitt BF datum inte sätmmer, jag hade skrivit upp mensen den sista jag hade som jag alltid gör, och de stämmer inte alls med de BF datumet jag har fått. Enligt barnmorskan ska de vara den 28 november, men enligt mej borde de vara den 13 eller har jag fel?