21 september

De är inte lätt att mista en vän som varit ens bästa vän i 16 år.
Du gjorde ditt val och du valde bort mej, jag vill egentligen inte ha de så här. Men tydligen ville du det eftersom du gjorde som du gjorde. Du sa att du alltid kommer finnas där för mej och mitt barn. Men du kommer aldrig någonsin att få träffa den lilla. De gör jävligt ont att mista en sån underbar vän som dej. Men du hade ett val. Jag är ledsen för det som hände, men jag kommer aldrig att kunna förlåta dej för det du gjorde mot mej.

Iallafall imorron bär de av till barnmorskan och se hur min förlossnings rädsla är egentligen. Min egen bild av den är att jag kommer dö så ont gör det. Men jag tror nog innerst inne att de inte är så jävla farligt. Jag har ju Oscar och mamma med mej så jag hoppas jag överlever men jag får ju någonting för den smärtan att älska ännu mera. Nu är det bara 7 veckor kvar och jag känner på mej att det kommer vara 7 långa veckor.
Men jag hoppas att den inte vill komma ut för tidigt.

Och du Hannah, snart är tiden ute och vi har inte åkt än =)
Ikväll bär de av till Oscar så jag slipper åka bussen in till Mjölby imorron iomed att mamma skulle nån stans så sover jag där istället.
Den lille krabaten kör nog ett litet karate pass idag tror jag.

/ Emma